Hur hjärnan tänker i en krissituation

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!

Jaa jösses ja säger då de...

Det är bra märkligt hur hjärnan sin tänker när det gäller krissituationer och prioriteringar. Aldeles för ett litet tag sen så satt jag precis där ja sitter nu, på min osköna kontorsstol på kontoret. Så började det tuta i högtalarna. Jag som var med på brandövningen för någon vecka sen visste att de var brandlarm innan den konstiga rösten börjar tjata Varning! Brand har uppstått i byggnaden. Ta er ut så snabbt ni kan. Ta ej hissen!
Så jag reser mig upp, griper tag i mobil och nycklar (basic sakerna för att ta sig runt här i huset) och ....kopplar om kontorstelefonen till min mobil!!! Hur stöörd på en skala är man då? Tänk er själv om det skulle brinna någonstans, då är de ju jäättebra att den smälta telefonen uppe på kontoret kan koppla alla inkommande samtal till din mobil så du kan förklara för folk att de brinner.. haha jisses..
Aja, sen när jag kopplat om telefonen tar jag min vanliga tur nerför trappen och ner till studion för att stänga igen den och mata ut Tommy som satt där. När jag väl gjort det och är på väg ut ut genom ytterdörren så poppade endast en tanke upp i mitt huvud: Neeej!! Min väska uppe på kontoret!! Mitt körkort kanske brinner upp!



Ja jag säger då de...

Sen kom brandbilen.. eller..först den lilla bilen som alltid är först sen TVÅ stora brandbilar med blåljus och sirener..känns nästan lite synd att de inte brann på riktigt :( Men jag ska vara glad att de inte gjorde det, med tanke på alla mina saker som låg uppe.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0